Dålig tandhälsa kopplas till ökad risk för pankreascancer

I en registerbaserad studie gjord vid karolinska institutet har forskarna kunnat se samband mellan dålig tandhälsa och cancer i bukspottkörteln. I studien som nyligen publicerades i British Journal of Cancer, BJC följdes närmare 6 miljoner svenskar hämtade från svenska tandhälsoregistret och individernas orala status. Gruppen länkades sedan till cancerregistret och dödsorsaksregistret. Under en median på 7,2 års uppföljning identifierades 10 081 fall av  bukspottkörtelcancer bland dessa personer. Högre risk för pankreascancer sågs hos individer yngre än 50 år med rotkanalsinflammation, mild inflammation och parodontit. I åldersgruppen 50–70 år hade endast subgruppen med parodontit ökad risk medan inget positivt samband med statistisk signifikans observerades i åldersgruppen över 70 år. Bland individer som saknade tänder verkade risken vara en aning högre oavsett ålder. 

Skadliga bakterier skadar organet 

– Bakterier från mun- och tarmsystemet verkar kunna orsaka skador på bukspottkörtelns celler och därigenom öka risken för elakartad tumörutveckling. Men även om cystiska lesioner, premaligna tillstånd med en tydligt kartlagd molekylärprogressionsväg som till exempel IPMN i pankreas är vanligt, så utvecklas endast ett fåtal av dessa cystor till cancer. Men när en cancer väl har uppstått så skulle bakterierna kunna interagera negativt med behandlingen, bland annat genom att minska effekten av cytostatika, säger Margaret Sällberg Chen, professor vid Institutionen för odontologi vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom publikationerna till onkologisk tidskrift. 

 Samarbete mellan flera institutioner 

 Registerstudien utfördes i nära samarbete med forskare från flera olika Institutioner vid Karolinska bland annat institutionen för odontologi  och Medicinsk epidemiologi. De tidigare studierna genomfördes i samverkan med pankreasläkarteamet vid Medicinsk Enhet Övre Buk, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEK vid Karolinska Institutet.

Skada eller inflammation kan ligga bakom 

Varför det ser ut som det gör har forskarna ännu ingen förklaring till och det finns flera möjliga hypoteser. 

– En teori är att bakterierna vandrat från munhålan och mag-tarmkanalen till pankreas genom pankreaskörtelgången och att den ingång från tarmkanalen till pankreaskörteln, som vanligtvis är tät istället är genomsläpplig på grund av någon skada eller inflammation, säger Margaret Sällberg Chen. 

Hon fortsätter: 

– Idag vet vi inte hur man får bort bakterierna. De verkar stanna kvar i pankreas även hos dem som fått antibiotika. Men vår forskning kan vara ett första steg i att förstå vad som gömmer sig i bukspottskörteln och vilka cystor som kan utvecklas till cancer, och därigenom få fram en framtida behandling, säger Margaret Sällberg Chen.